between two worlds

Igår var det lördag och i ett hem med det mesta fortfarande i lådor så åkte man och shoppade. Som musiknörd man är letade jag efter något att kunna spela musik ute på balkongen. Jag hittade världens bästa högtalare för iPhonen på Designtorget. Högtalaren heter My Music för den som undrar. Vad som imponerade mest var faktiskt ljudet. Svårslaget då storleken på denna skapelse inte är större än tre värmeljus staplat på höjden.

Igår så flyttade man då äntligen till nya lägenheten. Allt gick smidigare än väntat och endast ett glas gick sönder. Nu har man då flyttat till bostaden som med stor sannolikt blir den som vi kommer att bo i under en herrans massa år.

Utsikten är underbar.

Van Halen skjuter upp sin turné på obestämd tid. Man kan ju undra vad det gav i odds? Van Halen är ett band som fortfarande består av barnungar! Skärp er eller lägg ner era dryga as!

Imorgon så är det dags att ta flyttlasset och köra till den nya (nåja, den är byggd 1945) lägenheten. Kan knappt vänta på att kunna få spika upp en tavla eller tre. Tänk att få packa upp böcker, skivor och annat smått och gott. Nu ska fam. Berglind äntligen få ett riktigt hem, ett hem där man bor in sig rejält och stannar hur länge som helst.

Sedan är det ju dags att köpa nya saker också. Det blir väldigt spännande!

På måndag nästa vecka blir Diesel 1 år! Det är sjukt vad snabbt tiden går och han har då redan bott i tre olika lägenheter.

Jisses vad skönt att lägenhetsköpet nu är klart! Alla kontrakt och papper är påskrivna och nycklarna är i min hand. Tänk då man själv gick och tittade på lägenheten och inte trodde det fanns en chans att “få” den. Trodde det skulle komma nån gammal tant eller ett ungt hippt par och buda över oss direkt, men som tur var så var vi bäst.

Att komma till en ny lägenhet är som att komma till en ny värld. Nu är det bara att möblera och flytta alla saker, men det ska gå väldigt bra. Det mesta är packat och klart och nästa torsdag går flyttlasset. Är det något man ska göra efter flytten så är det att ta ett glas skumpa på takterassen. Där är det sanslöst fin utsikt. Från vår balkong kan man se Globen och från vardagsrummet kan man se Sofiaskolan. Finns nog en chans att Diesel får gå i den skolan då han blir 6-7 år

Givetvis betyder INTE detta att jag slutar glo på hemnet.se! Är är beroende och det försvinner inte så lätt. http://www.metro.se/nyheter/nu-kan-bostads-junkien-fa-hjalp/EVHlei!YRIfiMDgbYNTQ/

Det var närmast en chock att höra att Black Bonzo tackat för sig, men det kändes skönt att Gin Lady dök upp som en räddande ängel. Här kommer förklaringen till varför Black Bonzo tackade för sig genom Jocke Karlssons ögon.

“Anledningen till att Bonzo upphörde var mest pga strul med skivbolaget, vi blev motarbetade i varje aspekt. Mycket märklig affärsidé att köra sin investering i botten kan man tycka men alla människor är inte av lika intelligens tyvärr. Luften gick ur oss när det var så mycket problem med precis allt förutom själva musiserandet.
Det är ett under att vi lyckades släppa 3 plattor och turnera överhuvudtaget.
Hade det inte vart för det usla skivbolaget hade vi med all säkerhet tryckt ut 2 plattor till under åren.
Sen har det varit lite medlemsbyten plus att vi blivit äldre och vill göra något lite annorlunda, så det föll sig naturligt att byta inriktning och namn på bandet.

Nu känns det grymt bra, allt flyter på fint och det nya bolaget som signade Gin Lady (Transubstans Records) känns väldigt enkla att jobba med än så länge.
Jag talar nog för alla när jag säger att vi är väldigt nöjda med resultatet och det känns kul att ha ett nytt fräscht projekt att sätta tänderna i.
Vi har inte hunnit disskutera turné så mycket, haft fullt upp med att färdigställa plattan, jaga skivbolag och organisera upp allt.”

The Hellacopters – High Visibility

Okej, nu är ju knappast denna skiva speciellt obskyr eller ovanlig i skivhyllorna, men jag tycker fortfarande den ska spelas oftare. Då den släpptes gick jag första året i gymnasiet. Jag gick på Mimerskolan, som då låg mitt i Umeå city, vilket medförde att jag hade väldigt nära skivbutikerna. Varje lunchrast gick jag dig och provlyssnade på skivor. Samma dag som High Visibility släpptes gick jag och en kompis dit för att provlyssna. Johan, som just då  inte gillade The Hellacopters , vägrade först men efter att ha blivit totalsågad av ägaren så tog han sig tid och lyssnade. Han erkände efteråt att detta var en total knockout, precis som stora delar av Sverige kände. The Hellacopters riktiga feta genombrott var ett faktum i och med släppet av

Jag kommer alltid att tänka på denna historia då jag sätter igång skivan. Fortfarande är öppningen på skivan en av de bästa ett svenskt band fått ut. Men vem gillar inte “Hopeless Case of a Kid in Denial“? Det är något visst med skivan och det kan som sagt vara mina minnen av albumet som gör skivan så speciell men är det inte något visst med låtar som “No Song Unheard“, “I Wanna Touch” och min favorit “Baby Borderline“?

Behöver jag säga att skivan SKA finnas i varje skivhylla?

Gin Lady har lagt upp två låtar från den kommande plattan på Spotify. Det är låtarna “Lend Me A Hand” och  “Rebirth” som finns att avnjuta där och jag lovar alla att detta är väldigt smaskigt. Det är som väntat härliga vibbar av gamla Uriah Heep och Deep Purple. Är världen rättvis kommer detta band att synas i TV4:s morgonsoffa inom en snar framtid.

Se upp för Jocke (till höger på bilden) som snart är på en scen nära dig. Har ni sett och hört Black Bonzo så kommer ni inte bli ledsna när ni hör Gin Lady. Fullt 70-tals ös!

Dynazty är sannerligen ett band på uppgång, dels efter deras deltagande i Melodifestivalen men också för deras väldigt trevliga musik. Här kommer en färsk intervju med bandets skinnplågare, Georg Härnsten Egg. Han berättar att Melodifestivalen öppnat många nya dörrar och att man sannerligen ska satsa på ett deltagande om man vill ha brudar.

Berätta lite om dig själv, Georg. Vem är du för de som inte vet.
- Jag är trummis i bandet Dynazty, bosatt i Stockholm. Livsnjutare.

När kände du att det var musik du kulle syssla med? Och hur kändes det då ni i Dynazty fick ert första skivkontrakt?
- Jag började spela när jag var ca 9, tror jag var 13-14 när jag insåg att: “det här vill jag ägna mitt liv åt”.
Det kändes såklart roligt, stora förhoppningar. Dock hade vi redan spelat in skivan så det handlade mest om vem som skulle ge ut den.

Har det funnits andra band du medverkat i, mer än Foxey?
- Chris Laney’s Legion var jag med i en period. Spelar på andra skivan och var med ute på vägarna i nått år eller två. Det var riktigt kul! Annars bara enstaka inhopp i olika band.

Ni i Dynazty har en väldigt känd figur i bakgrunden. Hur känns det att ha en så känd skådespelare som ägare till skivbolaget?
- Han är inspirerande. Han har ju på nått sätt gått samma väg som vi, trott på sina drömmar och lyckats fenomenalt!

Hur var det att spela som “pausakt” på melodifestivalen? Kändes det som om ni sålde er själva eller var ni smarta och insåg vilket genidrag det var?
- Att vara pausakt kändes verkligen inte som att vi sålde oss, snarare lanserade oss. Det var grymt kul och öppnade många nya dörrar!

En sak jag alltid undrat angående melodifestivelen är varför ni inte lirar på riktigt. Måste vara lökigt att behövs låtsas, eller har jag misstagit mig?
- Det beror helt på ljudteknikproblemet. Det är så många olika akter, och detta ska mixas live för TV. Artisterna skulle få väldigt varierande ljudbild och många nummer skulle låta illa om allt var live.
Som musiker föredrar man självklart att spela live, men jag var ganska glad över att det var playback när jag tappade trumpinnen i direktsänd TV.

Vad har du att säga till de som tycker ni är töntar som deltagit i melodifestivalen?
- Alla har rätt till sin åsikt. Men… Jag får fler tjejer än ni, och om ni fick chansen skulle ni också ställa upp i festivalen.

På nya skivan, “Sultans of Sin”, finns låten “Raise Your Hands”. Den påminner lite om Nickelback. Är det er tanke att den ska slå i USA? En extra bonus är att min son, Diesel, dansar till just Raise Your Hands, så ni har en bred supporterskara.
- Vi hade inte USA i nån speciell tanke när vi skrev den låten. Däremot ville vi skapa ett fett anthem som alla kunde digga och sjunga med i. Det verkar ju funka på din son! Kanon!

Till skillnad från min kollega på www.planetaor.com så anser jag att Bastards Of Rock & Roll är en av de bästa låtarna på skivan. Är ni verkligen Bastards Of Rock & Roll?
- Den titeln är missförstådd av nästan alla. Den handlar om att vi är utbölingar i rock-genren pga just det att vi väljer den bredare vägen, med melodifestivalen och allt sådant. Det handlar definitivt inte om att vi är argast eller ballast, även om vi är det.

Nu när ni ska erövra världen, vilket land känns viktigast att slå i?
- Jag vet faktiskt inte. Jag vill att vi ska bredda oss så mycket som möjligt geografiskt. Mycket för att jag gillar att resa. I höst är det planerat att vi ska turnera i Kina bland annat, det känns grymt!
Personligen skulle jag gärna bli stor i varma länder, så man kan turnera och ha sommar året runt.

Kommer ni besöka mindre svenska orter på turnén? Som utflyttad Umeåbo så brukar jag alltid slå ett slag för en spelning där uppe. Något ni funderat på?
- Den 8e december spelar vi i Umeå tillsammans med Sabaton och Raubtier. Vi kommer besöka många svenska städer. Det ständigt växande turnéschemat hittar ni på http://www.dynazty.com/tour

Om du fick hoppa in i vilket band som helst, vilket skulle du då välja?
- Jag skulle väldigt gärna spela med Prince och Ritchie Blackmore. Kanske dock inte i samma band. Ett återförenat Rainbow med mig på trummor vore ju t.ex. bra.

Vad är det som gör Vinny Appice till en så stor förebild?
- Jag tycker han har rätt mentalitet. Extrem pondus och lite av en lead-drummer. Han är helt fantastisk och alla bör lyssna.

Finns det musik du inte klarar av att lyssna på?
- Det finns massor… Vet inte vad alla artister heter men Aviici är definitivt en av dem. Indie pop har jag också extremt svårt för. Annars tycker jag mig vara väldigt öppen, och det finns alltid undantag i alla genrer.

Som avslutande fåga brukar jag alltid fråga om personens fem favoritalbum. Det brukar vara intressant att sedan själv försöka lyssna om deras musik påminner om deras favoriter.

Dina fem absoluta favoriter i skivsamlingen?
Dio- Holy Diver
Deep Purple – Machine Head
Rainbow – Rising
Van Halen – Alla skivor
Mr. Mister – Welcome to the real world

Här är sommarens fetaste tröja. Givetvis snackar jag om ToxicRose! För ynka 200 kr så får man en tröja få andra kan mäta sig med. Skynda att beställa för de kommer ta slut väldigt snabbt.

Scorpions, bandet som nu säger tack och adjö, är faktiskt så bra att jag förmodligen har svårt att lista 10 låtar utan att missa lika många.

10. “Wild Child” (Pure Instinct)
9. “Speedy’s Coming” (Fly To The Rainbow)
8. “In Trance” (In Trance)
7. “The Best Is Yet to Come” (Sting In The Tail)
6. “He’s a Woman – She’s a Man” (Taken By Force)
5. “Hell Cat” (Virgin Killer)
4. “When the Smoke Is Going Down” (Blackout)
3. “Another Piece of Meat” (Lovedrive)
2.“The Zoo” (Animal Magnetism)
1. “Coming Home” (Love At First Sting)

På onsdag är det dags för legendariska Judas Priest att besöka Stockholm och hovet. Nu kommer man dock till den stora frågan om man ska se dem eller ej. Har två stycken biljetter och det känns ju lagom sunkigt att inte använda dem om man nu väl har dem. Frågan är bara om jag har ork och tid att ta mig dit?

Är det någon som är intresserad av att köpa två biljetter är det bara att hojta till. Det är sittplatser, så man har gott om tid att ta sig en öl eller fem innan spelningen. Det sägs ju att det här ska bli deras sista världsturné så man kanske ska ta sin chans? Jag vet inte just nu helt enkelt.

Lyssnat på det svenska bandet Secret Circus? Nej, jag skulle inte tro att ni gjort det. Bandet som består av syskonen Klas och Joel Åhman samt Martin Sternelius spelar en trevlig och klart medryckande rock. Tyvärr spelar de för få gånger här i Sverige. Däremot spelar de en hel del i Roswell, USA. Spana in bandets hemsida.

En fördel då man åker en ganska så lång bit till jobbet är att man får en chans att lyssna på musik. De senaste dagarna har jag lyssnat på Skid Rows samtliga album. Jag har nu tänkt göra en redovisning av de betyg jag skulle vilja sätta på dessa album. Men först vill jag säga att alla post-Bach belackare att de har fel då de sågar dagens Skid Row. De är fortfarande in your face med musiken och jag tror faktiskt att båda parter mår bättre av att inte se varandra.

Betygen dårå. Ja första och andra albumet är solklara toppar med givna högstabetyg. Subhuman Race får dock endast ett medelbetyg och är nog bandets sämsta. Vad de tänkte med det släppet är svårt att förstå. De två med Solinger på sång får båda helt ok betyg. Bandet känns på dessa skivor fortfarande hungriga, men det är Revolutions Per Minute som är denna sättnings vassaste giv. Har skrivit om den skivan för ett tag sedan och den är verkligen sanslöst rivig.

Hade varit trevligt att se dem i dagarna men det går tyvärr inte.

Ryan Roxie kommer att åka med Alice Cooper på dennes turné. Enligt Alice är Ryan en gitarrist som får bandet att bli bättre på alla sätt och vis.

Nästa fråga är då om Casablanca får hänga med som förband på några spelningar? Det orkar säkert Ryan.

Lady Gaga tar med The Darkness som förband på turné! Snacka om att vara i det vinnande laget för The Darkness. Nu får de sjukt mycket fokus i media, vilket kommer gynna dem något enormt. Hoppas verkligen detta betyder att de blir ännu större och ännu mer vågade på skivorna framöver.

Nu kommer det sannolikt bli ramaskri bland de “tuffa” hårdrocksfansen. Kommer bli intressant att läsa deras totalt hjärndöda argument och hatinlägg framöver. Säger bara grattis till The Darkness, som nu kommer bli ännu större.

Skid Row – Revolutions per Minute

Skid Row, ja var ska man börja? Ett band som är älskade för deras två första album och lika utskällda för deras andra album. Själv är jag inte lika kategorisk utan tycker att de andra albumen också har sin charm. Bandets senaste skiva, “Revolutions per Minute“, är just charmig. Skivan är i år 6 år gammal men den känns faktiskt äldre än så. Denna skiva skulle kunnat vara skiva nummer tre med Bach på sång, men ödet ville annorlunda. Oavsett vilket så är skivan faktiskt bra. Låtar som “Another Dick in the System“, “Shut Up Baby, I Love You” och “Love Is Dead” är alla i klassiskt Skid Row snitt. Med det menar jag attityd!

Jag tycker att man ska släppa nostalgin om man lyssnar på denna skiva. Skid Row kommer aldrig att återförenas med Seb Bach och då får man ta det näst bästa dvs. ett Skid Row som röjer rejält. Skivan finns nästan alltid till bra pris vilket gör att man inte kan säga att man inte har råd.

Black Bonzo är begravda men ur askan stiger nu Gin Lady upp. Bandet är likt Black Bonzo influerade av band som Uriah Heep, Deep Purple och annat godis.  Det är inget man viftar bort direkt och albumet, som är på G, kommer med stor sannolikhet att köpas. Kika in på hemsidan http://www.ginlady.com.

ToxicRose är redo för att ta över världen. Början på världsherraväldet kommer att ske i Finland den 5:e oktober då bandet gör livedebut på Trash Fest V. Lite konstigt att det inte sker i Stockholm, men det är bara att acceptera att Finland får se dem först. 

Hade helt missat att gitarrikonen Jimmy Page släppt en ny skiva. Nu handlar det dock inte om något tungt ala Led Zep utan om mer avancerade musikstycken. “Lucifer Rising And Other Sound Tracks” släpptes 20 mars och det blir nog en lyssning eller två innan man kan ett betyg. Finns en stor chans att detta kan bli pappas julklapp för 2012

Side One
1) Lucifer Rising – Main Track
Side Two
1) Incubus
2) Damask
3) Unharmonics
4) Damask – Ambient
5) Lucifer Rising – Percussive Return

Då var det dags att säga “hejdå” till Bromma och säga “Hallå!” till Södermalm. Igår skrev kontrakt för en lägenhet, en lägenhet som jag verkligen älskade efter 1 minut på visningen. Nu kommer jag sannerligen njuta av att vara hemma!

Förra veckan så var det releasefest för Casablancas debut-cd. Mycket folk på Heavens Gate och en väldigt trevlig afton minst sagt.  Många vänner och bekanta som var på samma plats vilket sannerligen höjde partyfaktorn.

Enligt  Johanna i Sahara Hotnights så tar bandet en paus! Detta är något soM får mig att bli ledsen och jag hoppas att det endast är en paus.

Lee Kerslake kommer att besöka Stockholm och Anchor 23 och 24 mars! Förljande finns att läsa om giget med Lee. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt sluter upp på dessa två spelningar för Lee är sann rockstjärna. Vill man höra klassiska Heep-låtar och annat gubben spelat in är detta din chans!

“Lee Kerslake (drums), Stefan Berggren (Pipe) & Friends Plays Anchor 23-24march in Stockholm also feat.Marcus Jidell (guitar) Pomma (bas) and top secret demon wizzard organ player.. songs from Ozzy, Uriah Heep+ more”

Scorpions ska lägga av under det här året och sista spelningen ska enligt rapporter bli på Wacken. Jag börjar bli väldigt orolig att Scorpions inte kommer till Sverige för ett sista gig. Tycker de gott kan svänga förbi Stockholm innan de läger sina klassiska låtar och tyska attityd på hyllan.Är det något band jag vill se en sista gång är det sannerligen Scorpions som gör helt rätt i att lägga ner verksamheten medan de ännu kan rocka röven av de flesta. Nedan kan man beskåda en full konsert från 2011!

Då var lägenheten såld, tömd och städad. Låset är låst och jag har vinkat hejdå till den lägenhet som förändrade mitt liv totalt. Året var 2007 och jag flyttade ner till Bromma för att arbeta. Inte visste jag att detta skulle förändra mitt liv totalt under de 5 år som jag bodde där på Björkbacksvägen. Nu på torsdag lämnar jag över nycklarna till nästa ägare och jag hoppas denne får det lika bra.

Där i lägenheten har man verkligen haft sanslöst roligt och spännande stunder. Det var i den lägenheten man hade många förfester och ibland plågsamma stunder av hockeynojja. Jag har haft en bäddsoffa i TV-rummet som haft besök av många vänner. I lägenheten har jag även friat till Amelia och jag har även sett ett liv inledas där. Jag kan fortfarande känna den speciella doften som fanns i lägenheten och ibland kan jag tycka att även den nya borde lukta likadant.

Nu är det dock slut på livet i denna lägenhet och jag känner mig lite sorgsen då jag tänker på att jag nu inte längre bor kvar.  Är det såhär man ska känna? Är det då man har gjort rätt köp i början? Nu inleds jakten på nästa bostadsrätt. Frågan är bara var man hamnar och om den kommer att kännas lika fantastisk!?

Hejdå älskade Björkbacksvägen

Jag ska inte sticka under stolen med att jag är ett tvättäkta fan av bandet, men för den sakens skull betyder inte det att jag inte förstår att Uriah Heep också kan vara mindre bra vissa dagar. Detta var dock ingen sådan kväll! När bandet stiger ut på scenen så sprutar det av energi och de som befann sig på Debaser Slussen och inte sett bandet förr fick nog en smärre chock. Även jag, som sett dem ett antal gånger, tyckte mig se att de var mer taggade än på länge och klart mer än då jag såg dem sist på Sweden rock festival. Inledande låten “I´m Ready” var blytung och Trevor Bolders basspel och Mick Box gitarrspel visade inga som helst tendenser på att vara trött. En kavalkad av hits spelades denna kväll men jag bara myste då bandet spelade “Rainbow Demon“, men tung och släpande låt. Den kändes lika modern nu som den förmodligen gjorde 1972 och jag kunde se hur Mick Box formligen lyste då han drog igenom solot.

Givetvis vill jag höra nytt med bandet jag älskar, men tyvärr väljer de inte riktigt de spår jag önskat. Låtarna “Money Talk” och “Nail On The Head” är inte favoriterna på den annars så stabila skivan “Into The Wild“. Jag hade verkligen hoppats på andra låtar från skivan. Efter “Money Talk” var det ett trumsolo, vilket i sig inte var så upphetsande, det som däremot var grymt var Russells sanslösa slagkraft då han spelar. Wow säger jag bara.

Att Uriah Heep inte kan sluta spela sina klassiker är självklart och lika självklart är att man njuter då de spelar “The Wizard” och “Gypsy“. I mellan dessa två låtar spelar bandet titelspåret från senaste skivan och herrejösses vilket drag! Aldrig har jag sett en publik bli så chockad och ett band så glad över den responsen de får.

De avslutande tre låtarna är låtar med så sjukt bra drag. Den första av de tre är “Free n Easy“, där bandet drar upp tjejer på scenen. Självklart kastar jag upp min kära fru där. Duktigt avundsjuk men ändå glad öser jag på medan de spelar den låten. Som avslutning slänger bandet iväg “Easy Livin´” innan de säger hej då och går ner från scenen.

Revolution Riot har ny gjort klart med en ny trummis. Simon Becker heter han och kommer att banka skiten ur pukorna precis som man förväntar sig. Jag själv är glad att de inte vek ner sig utan tog tag i en ny trummis så snabbt det bara gick. Nu väntar ett nytt gig på Copperfields den 20 april. Ta chansen att välkomna Simon Becker på hans första gig med bandet.

Behöver jag skriva att Revolution Riot förmodligen kommer att vara duktigt taggade? Nej, det behöver jag väl knappast!? Ett klockrent liveband som jag vill se en nytt album med, typ NU!

Då var det snart dags att se världens bästa band live igen. Uriah Heep står på Debaser Slussens scen på torsdag och det kommer bli fantastiskt. Jag kanske hoppas för mycket, men ett par gamla guldkorn som Night Of The Wolf och Dreammare skulle sannerligen vara härligt att få höra live.

Uriah Heep kommer att byta plats för sin spelning i Stockholm. Bandet byter från Debaser Medis till Slussen. Antagligen beror det på att de inte sålt tillräckligt många biljetter. Själv är jag väldigt nöjd då jag verkligen älskar Slussen!

Det lilla jag har sett av Wales har varit vackert. Får nog bli en semesterresa hit någon gång i framtiden. Jag tror min kära fru skulle uppskatta det.

Det är över en vecka sedan Crazy Nights firade 6 år som rockklubb och jag har ännu inte skrivit ett ord om det. Detta beror på att jag just nu inte har internet hemma pga att hyresvärden inte verkar vilja hjälpa mig att koppla in det. Nåväl. Lovestain och Foxey spelade på festen och det var sannerligen välbesökt. En snabb liten förfest hemma hos Linda, som nu bor i en liten etta i Ö-malm. Även grabbarna i Killer Smile kom dit och drack en del pilsner. Det var en förfest som ordet lagom verkligen passar in på.  Öl, lite Grand Funk och en taxiresa rikare så styrde färden mot Harry B James.

Väl på plats så blir det problem i kassan. Den dryga och äckliga snubben i garderoben verkar inte fatta att jag står på listan och jag måste rent av gå till Dave Laroxx för att han ska förstå att vi visst står på listan. När han väl fick den orden så var det inga som helst problem att komma in. Alltid samma dryga idiot som står där och jag undrar hur han kan få arbeta kvar!

Lovestain gör ett bra gig, men jag hade hoppats på ett ännu längre. Hoppas att de fick blodad tand och kör lite sommarspelningar i Stockholm. Foxey var även de så bra som jag minns dem, och då ska man veta att jag sett dem i en hyffsad dimma ibland. Kvällen var en sann nostalgitripp. Hade det inte varit för flytten skulle den nog ha slutat senare och blivit vildare.

Crazy Nights må ha varit bättre, vildare och mer ölrik men klubben finns alltid i mitt hjärta!

Det är klart att Tom Wouda (ToxicRose, Gemini Five) kommer under våren att turnera med legendariska bandet VAIN. Missa för allt i världen inte bandets spelning på Harry B James den 28 mars! För resterande datum klicka här.

Har skrivit om ToxicRose tidigare och har hela tiden skrivit att det är något väl värt att vänta på. Nu är de redo att visa sig för alla. Musiken är modern och jag får en hel del vibbar av WASP och tuffare modern metal. Det är sannerligen väldigt spännande och jag hoppas på spelningar väldigt snart. Besök deras hemsida genom att klicka här

“The up-and-coming sensational four-piece modern metal band ToxicRose was formed in
Stockholm Sweden in 2010.
Consisting of Tom (Gemini Five), Andy and Michael (both EX Lipstixx ‘n’ Bulletz) and Goran
(EX Sexydeath).
There is no compromising or limits in the world of ToxicRose. Powerful Vocals combined
with Aggressive Guitars , Grand melodic Synths & Dark Emotional Lyrics.
TXR stands tall for the outcast and they’re here to take metal to a new level.
With their catchy melodic epic metal anthems and shocking look they are unstoppable!“

Jisses vilken skön torsdag och fredag jag hade. Fick samtal från mäklaren i torsdags efter att vi haft en förhandsvisning. Budet hon fick var sanslöst högt för att vara i vår förening. Skulle jag anta budet?  SJÄLVKLART!!! Redan i fredags var lägenheten såld och nu väntar jag bara på pengarna. Hon som köpte jobbar för Expressen och är någon sorts chef på nöjesavdelningen. Tyvärr kunde hon inte erbjuda mig en anställning som krönikör.

Nu har man även till 90% flyttat in i den nya lägenheten. Det är stort och det känns fortfarande konstigt att inte bo på gamla adressen. Nu är bara frågan om man ska köpa nytt innan den 31 december eller betala sin reavinstskatt? Stora beslut minst sagt.

Casablanca har sedan de bildades varit ett band jag vurmat för. Deras svängiga partyrock med tydliga tentakler i 70-talets rock fäster sig likt en förälskelse. Ny har de kommit med ett debutalbum med titeln “Apocalyptic Youth“. Släppet är ett av årets höjdpunkter för mig och visst blir jag klart nöjd då jag lyssnar på skivan. Skivan sparkar igång med titelspåret och det är sannerligen en bra start. Jag kan redan nu se framför mig publiken som en vild och galen smet då den framförs. “Deliberatley Wasted” är låt nummer två och svänget finns kvar och Ryan Roxie har hittat rätt med alla möjliga riff och Josephine Forsman smäller på med trummorna. Ibland känns det som om just Josephine saknar Sahara Hotnights tuffare dagar.

Den tredje låten på albumet har hängt med en lång tid . Låten heter “Downtown” och måste vara bandets signaturlåt vid det här laget. Fattar man inte vinken med just denna låten så borde man helt enkelt söka sig till en annan typ av musik. Låten osar av fest och en kall öl. Tyvärr håller inte hela skivan rakt igenom. En låt jag inte kan riktigt greppa är “The Juggler“. Vet inte riktigt vad som känns fel, men det kan vara att partysvänget är som bortblåst i och med den låten och vem som kom på att de skulle ha med den låten borde ha tänkt om.

Det är tur att låtar som “Rich Girl” och skivans absoluta topplåt “Love and Desperation” rättar till misstaget med “The Juggler“. Just låten “Love and Desperation” får mig att spontanle. Den är verkligen så bra! Drivet är maximalt och jag är 100% säker att låten kommer att få många tonårsrebeller att go bananas!

Resten av skivan löper på i ett mycket trevligt tempo och då jag hör sista tonen i låten “A Lifetime On The Run” är jag säker på att denna skiva kommer att bli en framtida klassiker i min cd-hylla. Vad jag dock kan sakna är fler nya låtar på skivan. Har man deras EP så har man hört ett antal av de låtar som finns på albumet, men det är kanske bara jag som tänker på det?

Personligen  tycker jag Casablanca fått ihop en riktigt trevlig skiva som jag verkligen gillar. Vill man ha en skiva för sommarens fester och festivaler är “Apocalyptic Youth” given. Nu hoppas jag bara att bandet inser sitt värde och snabbt bokar många festivalspelningar. Josephine Forsman borde visa  grabbarna i bandet hur en norrländsk festkväll går till. Så boka spelning i Umeå så lovar jag att jag kommer dit.

Igår sändes ytterligare ett avsnitt av “Hårdrockens Historia” med fokus på grunge.. Vad jag förvånas över är att så många inte vill att denna stil av hårdrock ska klassas som hårdrock. På Rocknytts facebooksida är debatten i full gång och där märker man vilka muppar det finns! Varför skulle grunge inte vara hårdrock är min fråga till dessa människor. Jag har svårt att förstå deras inställning och jag undrar om samma människor ratar band som Led Zep, Uriah Heep och Deep Purple? Vad jag menar är att många band från 70-talet spelade allt från pop till tung metal på en och samma skiva.

Jag antar att samma människor som inte anser grunge vara hårdrock är samma människor som låter håret växa fast de är mer eller mindre flint.

Något jag inte trodde skulle inträffa har nu inträffat. Det är nämligen så att en kvinna vill titta på vår lägenhet redan innan visningarna vi kommer ha den 19-20 februari. Det är sannerligen spännande och jag hoppas att hon är sugen på att köpa den direkt. Enligt mäklaren hade även en person från Gävle ringt och anmält intresse för lägenheten vilket verkligen gör mig glad och mindre orolig. Frågan är nu vilket pris man bör ta? Risken med att sälja innan visning är ju att man missar budgivning.

Den som är intresserad av hur lägenheten ser ut kan klicka HÄR

Swweden Rock Festival har nu släppt två radikalt stabila bokningar i rad. Banden är som bekant The Darkness och nu inatt släpptes Orange Goblin. Det är nu rejält jobbigt att missa SRF då dessa två band tillhör klassbanden.

Nu är det endast 7 dagar kvar innan visningarna är över. Jag hoppas verkligen att det kommer gå bra med allt.

Destiny har på grund av ett väldigt olyckligt dödsfall av orginalsångerskan Therese Hanserot, pausat inspelningarna med deras kommande album “The Incompatibility Of Philosophical Terminology”. När och om skivan någonsin kommer att släppas vet ingen just nu. Bloggen har full förståelse för detta och hoppas bara att de anhöriga får sörja i sin egen takt samt att alla får den hjälp och stöd de behöver.

Jag är numera inte så flitig konsertbesökare vilket är ganska så förståligt då man får barn, men jag har i alla fall bokat in några spelningar som jag bara inte får missa. Under sommaren kan det mycket väl bli en hel del mer spelningar, men de har jag ännu inte bokat in mig på. Vain är en sådan spelning, då just den kommer ha en speciell person och vän med i bandet. Vem det är avslöjar jag senare.

17 februari – Lovestain/Foxey (Harry B James)
8 mars – Uriah Heep (Debaser Medis)
12 april – Casablanca (Debaser Slussen)
25 april – Judas Priest (Hovet)

Snart dags att sjösätta försäljningen av min lägenhet. En lägenhet som jag snart har haft under 5 år. Nu styr dock familjen vidare till en större lägenhet och denna gång är det en hyresrätt som ska bli vårt hem. Det känns skönt att bryta upp bopålarna och se hur man trivs i en hyresrätt igen.

Jag har verkligen haft många roliga stunder i lägenheten. Många festliga tillfällen och även dagar som bara man slappat omkring utan att göra ett skvatt. Ett festligt tillfälle jag minns allra mest är då jag och Dr. AOR hade trist hemma och bestämde oss för att åka till Rocks. Endast med lite pengar lyckades vi få en sån sjukt rolig kväll. En smått legendarisk kväll!

Lite trist är det allt att behöva lämna bostaden som man växte in i Stockholm med, men jag kommer alltid att njuta av tiden man haft i den. I denna bostad såg jag ett mirakel inträffa, ett mirakel som nu är över 8 månader och som heter Diesel. Det var även i denna bostad som jag friade till Amelia. Som sagt många underbara minnen.

Vet ni någon som är sugen på en fräsch och bra lägenhet i Bromma så är det bara att hojta till.

Orange Goblin – The Big Black

Stonerbandet Orange Goblin har funnits ett bra tag nu, men det är väl på senare tid som den stora massan fått upp ögonen för detta band. “The Big Black” släpptets för snart 12 år sedan, dvs. i maj år 2000. Skivan har ett väldigt tungt sound och öppningsspåret är det som verkligen är pricken är i:et. Titeln på den låten är “Scorpionica”, en låt som många gånger påminner om gamla Black Sabbath. Uppskattar man inte den så vet jag inte om man någonsin kan uppskatta stoner. Andra trevliga bitar på albumet är “King of the Hornets” och titelspåret “The Big Black“.

Som så mångagånger förr genom musikhistorien så är det på ett bands tredje album det riktigt släpper.  Skivan är ett givet köp om man gillar tung stoner med tydliga Sabbath-influenser.

Om man är sugen på ny musik av en grym sångare är det bara att läsa vidare. “Get Your Ride On” heter Bret Michaels nya singel som är släppt i dagarna. Låten är inspelad tillsammans med  Phil Collen (Def Leppard) och  Sal Costa (My Darkest Day). Singeln finns att köpa via iTunes.

Tyvärr är väl denna låt inget man är direkt superintresserad av. Varför inte bilda ett nytt band Bret? Eller varför inte spela in ny musik med Poison?

Att packa ihop sin musik är inte alls det roligaste man kan vara med om. Det är sannerligen ett tungt arbete och det är jobbigt att inte heller kunna lyssna på det man vill lyssna på. Det är bara att vänta tills man får upp sakerna i den nya lägenheten så kan man få sin dos av musik igen.

En bra sak med detta är att man får en chans att titta igenom vad man har och vad man måste köpa/sälja. Kommer sannolikt att köpa fler skivor än jag kommer att sälja men det är väl självklart?

Söker även efter tips om bra cd-förvaring. Kan numera inte ha höga CD-ställ då Diesel tycker om att klättra på saker. Finns det några snygga där ute på marknaden?

Annars så måste Dead By April vara bland det sämsta som kommit till en Melodifestivalsfinal. Pinsamt är väl ordet jag söker efter.

Black Sabbath kommer som väntat inte kunna fullborda sin återförening med orginalsättningen. Bill Ward har nu gått ut med att han inte kan ställa upp på den usla ersättningen han får.

Detta är verkligen något jag väntat på ända sedan nyheten om detta kom. Är det månne Sharon som spökar?

“Los Angeles, CA – February 2, 2012

Dear Sabbath Fans, Fellow Musicians and Interested Parties,

At this time, I would love nothing more than to be able to proceed with the Black Sabbath album and tour. However, I am unable to continue unless a “signable” contract is drawn up; a contract that reflects some dignity and respect toward me as an original member of the band. Last year, I worked diligently in good faith with Tony, Ozzy and Geezer. And on 11/11/11, again in good faith, I participated in the L.A. press conference. Several days ago, after nearly a year of trying to negotiate, another “unsignable” contract was handed to me.

Let me say that although this has put me in some kind of holding pattern, I am packed and ready to leave the U.S. for England. More importantly, I definitely want to play on the album, and I definitely want to tour with Black Sabbath.

Since the news of Tony’s illness, and the understanding that the band would move production to the U.K., I’ve spent everyday getting to or living in a place of readiness to leave. That involves something of a task, and as I’ve tried to find out what’s going on with the U.K. sessions, I’ve realized that I’ve been getting “the cold shoulder” (and, I might add, not for the first time). Feeling somewhat ostracized, my guess is as of today, I will know nothing of what’shappening unless I sign “the unsignable contract.”

The place I’m in feels lousy and lonely because as much as I want to play and participate, I also have to stand for something and not sign on. If I sign as-is, I stand to lose my rights, dignity and respectability as a rock musician. I believe in freedom and freedom of speech. I grew up in a hard rock/metal band. We stood for something then, and we played from the heart with honesty and sincerity. I am in the spirit of integrity, far from the corporate malady, I am real and honest, fair and compassionate.

If I’m replaced, I have to face you, the beloved Sabbath fans. I hope you will not hold me responsible for the failure of an original Black Sabbath lineup as promoted. Without fault finding, I want to assure everyone that my loyalty to Sabbath is intact.

So here I am. I lay my truth down before you. I’m good to go IF I get a “signable” contract. I don’t want to let anyone down, especially Black Sabbath and all the Sabbath fans. You know I love you. It would be a sad day in Rock if this current situation fell to the desires of a few.

My position is not greed-driven. I’m not holding out for a “big piece” of the action (money) like some kind of blackmail deal. I’d like something that recognizes and is reflective of my contributions to the band, including the reunions that started fourteen years ago. After the last tour I vowed to never again sign on to an unreasonable contract. I want a contract that shows some respect to me and my family, a contract that will honor all that I’ve brought to Black Sabbath since its beginning.

That’s the story so far.

Stay safe and stay strong.

I love every single one of you.

–Bill Ward”

RATT skriver just nu på ett kommande album, vilket de hoppas kommer ut under sommaren 2012. Efter succén med comeback albumet “Infestation” (2010) så är förväntningarna från min sida höga. Har man tur finns en chans att se Stephen Pearcy, Warren DeMartini, Carlos Cavazo, Robbie Crane och Bobby Blotzer innan albumet är släppt. De planerar att överraska!

Äntligen så kommer världens bästa band till Stockhom igen. Det är givetvis Uriah Heep som ska visa var skåpet ska stå då de gästar Debaser Medis den 8 mars! Biljetter är nu inhandlade och jag är så jäkla taggad på att se dem!

Återigen har man varit på visning. En riktigt trevlig trea precis vid Brommaplan. Det smått lustiga var en kvinna som kom med sina två barn.  Hon trampar in och nästan direkt börjar hon prata om hur de ska ha det när de flyttar in. När hennes två snorungar börjar leka med leksakerna så säger hon till dem att de ska sluta och att de ska få ta med egna leksaker dit snart.

Jag kan inte riktigt förstå att man dela kan “lura” sina barn på det sättet samt tro innan budgivning att det är klart för inflyttning.

Bloggen har haft nöjet att intervjua musikern och producenten Chris Laney. En man med många järn i elden och som verkligen gör musik som man njuter av. Har vi tur får vi snart se debutalbumet med Laney’s Legion i butikerna. Här är vad Chris hade att säga på de frågor jag ställde. Det är verkligen en karl med massor på sin meritlista.

Du har varit med lite överallt i musikvärlden. Berätta gärna lite om dig själv, Chris
- Jag vet inte riktigt vart jag ska börja..
Mitt första band hette Satisfaction som senare bytte namn till Scratch, detta va 1985. Efter det har jag haft banden 17 Seventeen, Godsache, Randy Piper’s Animal, Zan Clan.
Jag had släppt 2 st solo album, “Pure” 2009 oct “Only Come out at night” 2010.
Förutom det så har jag producerat, mixat, skrivit till en rad band bl.a Dynazty, Crazy Lixx, Crashdiet, Europe, Candlemass, Brian Robertson för att nämna några.

Som en sann nomad så stannar du aldrig på ett ställe (band) så länge. Hur kommer det sig? Känner du dig inte fri nog eller är det en principsak?
- Jag tycker nog att jag jämt försöker hålla i de band jag varit med i, tyvärr vill inte alla samma sak… då slutar jag och går vidare, ingen ide att stanna på ett skepp som tar in vatten;)
Men som i Zan Clan, vi är fortfarande ett band, men det ligger på is. Zinny bor i Sao Paolo vilket gör att vi inte kan fortsätta förrän han kommer hem. Vi har nästan daglig kontakt.

På dina soloalbum har du en hel del kända gästartister. Du har aldrig känt att du vill bilda ett band med någon av dessa artister?
- Att det var så många gästartister är nog mer så här: Om man är en rörmockare och har ett stort jobb framför sig, då ringer man sina röris polare o ber om hjälp. Te.x Ian Haugland ringde o frågade om han “fick” spela på plattan, bara för att vi har så jävla kul ihop. Det ska vara kul med musik, och det är roligt att lira med sina polare.
Jag har faktiskt startat ett “nytt” band Laney’s Legion med Mats Vassfjord, John Berg och Patrik Jansson, ska bli hur kul som helst!

Hur var det att arbeta med en person som Randy Piper? Vad jag har läst så ska han inte vara den lättaste människan att komma överens med.
- I början var det skitkul och inga som helst problem. Men lagom till att vi skulle turnera i skandinavien och göra “VIRUS” plattan började det krångla med ekonomiska saker.. Han trodde jag inte betalat honom sin del av pengarna han sa vi tjänat på försäljning etc men faktum är att jag än i dag inte fått tillbaka det jag lagt ut på inspelningar o USA resor.
Pipes hade också problem med alkoholen under den perioden vilket kan ha med saken att göra. Jag har hört att han nu mer är nykter, jag hoppas han kan få sitt liv i ordning och börja lira igen.

Det var ett tag sedan du släppte en skiva i ditt eget namn. När får vi se nästa Chris Laney skiva ute i butikerna?
- Laney’s Legion plattan är färdiginspelad men jag har inte haft tid att mixa den än… jag vill inget hellre än att få ut den, men det finns inget bra med att stressa, jag vill den ska låta så bra det bara går. Med handen på hjärtat kan jag säga att den är det bästa jag varit med och gjort någonsin!

Har ni haft någon musikalisk referens då du skrivit låtar? Eller tänker du inte på sånt?
Jag skriver från hjärtat, jag hittar sjävklart inspiration bland annan musik men jag planerar inte vilken sort eller style, det bara kommer.

Någon person som du ser upp till rent musikaliskt?
- Paul Stanley och Mutt Lange, Paul är den ultimata rockstjärnan och Mutt Lange den ultimata producenten.

Just nu har du avslutat arbetet med att producera Candlemass kommande skiva. Hur känns det efter ett sådant arbete?
- Det va kul att mixa den nya plattan, 4 plattan vi gör ihop. Nu så här i efterhand känns det skönt att vara klar, idag är min första lediga dag sedan 2a januari!

Hur skulle du beskriva skillnaden med att producera andras musik än din egen? Är det lättare eller svårare?
- Det är mycket lättare att komma in i ett band o jobba med deras låtar, när man ska prodda sig själv blir det för nära, därför tog jag in min broder Anders Ringamn som co-producer på Laney’s Legion, kul att prodda tillsammans och bråka fram det bästa.

En sak jag alltid undrat över är hur det är att arbeta i Polar Studios. Känner man Björn och Bennys magi i väggarna?
- När gamla Polar fanns kände man självklart en form av magi när man befann sig där. Vi flyttade senare till Hornsgatan där ABBA också spelat in (då hette studion Stockholm Recording /KMH). Den studion älskade jag, den kändes mer som “min” studio eftersom jag va med o flyttade in där.

Vad tror du Chris gör om 5-10 år? Kryssar du vägarna med ett eget band eller sitter du och producerar musik?
- Jag tror aldrig jag kommer sluta med musik, det är en livsstil, ett kall en förbannelse.

Vilket band blir ditt nästa producentprojekt? När jag ställer denna fråga kan jag inte undgå att fråga om vilka du tror kommer bli nästa stora band inom den hårda rocken?
- Just nu är mitt mål att göra klart Laney’s Legion plattan, jag håller på att diskutera med några artister om ev produktion men ingenting är klart. Nästa stora band… hmmm… den e svår…tror inte jag hört dom än.

Som jag förstått är du en allätare då det gäller musik. Finns det något du INTE gillar?
- Jag  HATAR rap och Beyonce typ av R&B. Vill bara be dom sluta wale:a

Dina fem absoluta favoriter i skivsamlingen?
Jellyfish-Spillt milk
KISS-Unmasked
Shotgun Messiah-S/T
KISS-Destroyer
Queensryche- Operation Mindcrime